Plastförbud är ett sätt att hantera den växande mängden plast som överöser världen. Plast har lång nedbrytningstid och innehåller ohälsosamma ämnen för både människor, djur och natur. Vissa länder har infört radikala åtgärder som plastförbud! Läs mer… Text: Domi, Tellus Think Tank Foto: AnnVixen
Plastens för- och nackdelar
Plasten har givit mänskligheten många funktionella fördelar och möjligheten att skapa nästan vilka figurer som helst till en billig penning. Plast används idag i många hem, arbetsplatser och industrier och med stor fördel även inom sjukvården! Dessvärre är de olika plastkombinationerna svåra att bryta ner och dessutom kan de innehålla olika gifter och hormonstörande ämnen.
Världen har blivit mer kunnig om plasten och dess bieffekter och har nu börjat agera. Tellus Think Tank hittar ett intressant exempel som vi vill lyfta upp med hopp om att flera länder tar inspiration och agerar.
Rwandas plastförbud – ett oväntat och lyckat exempel
Något oväntat förbjöd afrikanska landet Rwanda i 2008 helt försäljning av plastpåsar. Rwanda är kanske annars mest känt för det omfattande inbördeskriget och folkmorden under 1990-talet. Landet verkar dock ha tagit nya grepp och strävar efter ett mer konstruktivt samhälle med grön ekonomi!
Anledningen till att Rwanda förbjöd plastpåsar var för att rädda liv och öka landets ekonomiska vinster. I många afrikanska länder har plasten helt tagit över miljön. På många platser kan plastpåsar i stora mängder hittas blåsandes i naturen. Plastpåsarna “pryder träden” där de fastnat eller täpper till avlopp och vattendrag och äts dessutom upp av de lokala djuren.
Före plastförbudet. Foto: AnnVixen
I Rwanda tyckte man att den skadliga inverkan av plastpåsar blivit för stor. Utöver att plastpåsarna låg och skräpade i olika miljöer genom hela landet så var försöken att få bort och återvinna plastpåsar för dyr. Återvinningen fungerade dessutom långt ifrån tillfredsställande. Många Rwandabor brände plastpåsar med annat skräp vilket resulterade i utsläpp av skadliga gifter ut i luften. Plastpåsarna hamnade även i odlingsjorden och gjorde den svårodlad.
Satsningen på plastpåseförbudet har varit lyckad och idag påstår makthavarna i huvudstaden Kigali att Rwanda är Afrikas renaste land. Plastförbudet, enligt uppgift från Global Citzen, har lett till att det är många kilometer mellan de få påsar man hittar på Rwandiska gator. Det nya rena Rwanda har dessutom varit bra för den växande turismen. Turismnäringen står idag för 8 % av de Rwandiska jobben och drar in en betydlig del av landets intäkter.
Afrikanska CCTV om plastförbudet i Rwanda.
Nya arbetstillfällen i Rwanda till följd av plastförbudet
Plastförbudet har också lett till nya arbetstillfällen, enligt Mette Carlbom på tidningen VI, så förbjuds allt från plastskynken på byggen till plastpåsar i matbutiker. Inresande till landet beslagtas på plastpåsar redan vi flygplatsen eller då de går över gränserna. Istället för plastpåsar används i högre grad papperspåsar och vaxade papperspåsar.
All plast är inte förbjuden för fortfarande används t.ex. myggnät i plast på sjukhusen – en nödvändighet i Rwanda som plågas av malaria. Efter användning återvinns myggnäten i någon av Rwandas statliga återvinningsstationer.
Plasten är dock fortfarande åtråvärd och lockar till smuggling och svarthandel. Sedan Rwanda, enligt Aljazeera, införde fängelsestraff eller böter vid försäljning av plastprodukter har dock den olagliga handeln och smugglingen minskat. Straffen är svåra att hantera och inte värda risken för smugglarna som ofta har familjer att försörja.
Plastförbud – en global trend?
Rwanda är inte det första landet som förbjudit plastpåsar. Redan i 2002 var Bangladesh först ut med ett plastpåseförbud – ”light weight plastic bag ban”. Andra länder som förbjudit plastpåsar är Kina, Taiwan och Makedonien och senast i 2015 följde även det afrikanska Gambia i samma spår.
Andra metoder att hantera den giftiga plasten
I EU har lagstiftarna förbjudit användandet av många farliga ämnen i plasten och EU-länder som Storbritannien och Nederländerna har infört lag på plastpåseavgifter. Butikerna måste numera ta betalt för plastpåsar, annars riskerar de böter.
När Storbritannien i 2015 införde lagen om avgiftsbelagda butiksplastpåsar möttes den med proteststormar och sura medborgare – ett tecken på att myndigheterna inte lyckats kommunicera anledningen till lagförslaget. Enligt The Telegraph har plastpåselagstiftningen ändå haft en positiv effekt och införandet av 5 pence-avgiften (motsvarar cirka 50 svenska öre) har minskat användandet av plastpåsar med nästan 80%.
Enligt den holländska journalisten, Arjen Vos, gick införandet av plastpåsesavgiftslagen i Nederländerna mycket smidigt och utan protester, ett gott exempel. Holländarna bär ofta föredömligt med sig medtagna tygpåsar när de handlar!
Sverige har ännu inte agerat i fråga om plasten
I Sverige finns ännu inget förbud mot plast eller plastpåsar men matkedjorna har sedan några år introducerat återanvändbara tjockplastpåsar. Ett annat positivt initiativ är klädkedjan Indiska som helt på eget bevåg bland de svenska klädkedjorna har infört en avgift för plastpåsar, något som kunderna villigt accepterar. Dessa exempel är dock på entreprenörernas initiativ och inte de svenska myndigheternas – som står oväntat tysta.
Sverige har annars varit väldigt framstående när det gäller återvinning, men plastspridningen skulle behöva hanteras redan vid källan. Svenska politiker behöver fatta ett beslut om hur plastmängderna ska hanteras och minskas och helst snart.
Sveriges uteblivande satsning mot plastpåsar på nationell nivå märks dessvärre tydligt. Från att ha varit ett väldigt rent land behöver svensken inte gå lika långt som en Rwandier för att hitta plastskräp på gator eller blåsandes fritt i naturen.
Nästa steg
Myndigheterna i Rwandas huvudstad Kigali säger: ”Om vi kan lyckas med införandet av plastpåseförbud så kan vilket annat land som helst lyckas.”
Räcker plastpåseavgifterna, som i Nederländerna och Storbritannien, för att minska plastens negativa inverkan på både människor, djur och natur? Eller behövs ett fullskaligt plastförbud som i Rwanda? Kanske finns en ännu bättre mellanväg? Vad tycker du?
Tellus Think Tank håller utkik efter fler goda exempel i hållbarhet – och hoppas att den världsförbättrande, globala, plastminskartrenden sprider sig med ilfart – för en mer hållbar framtid!
Vill du vara säker på att du får läsa Tellus Think Tanks nästa artikel, anmäl dig till vårt nyhetsbrev!
Tellus Think TankDomi – grundare Tellus Think Tank
I början av 2016 nådde Australien en befolkningsmängd på 24 miljoner invånare vilket skapade en hel del oro. Varför är denna befolkningsmängd ett problem? Till storleken är Australien lika stor som USA, Europa eller Kina (med invånarantal på 320 miljoner, 740 miljoner respektive 1,3 miljarder). Varför gnyr då Australien över ynka 24 miljoner invånare?
Text: Domi. Omslagsfotografi: Hanna Isabelle Sjöberg. Artikelfotografier: Annika Hals Molnar & Hanna Isabelle Sjöberg
Tellus Think Tank söker normalt dela hållbara händelser eller idéer runt om jorden för att kunna sprida dess så fler individer och samhällen får kännedom om möjliga hållbara vägar framåt. Vi kontakt med Sandra Kanck, President för organisationen Sustainable Population Australia (SPA) och gjorde en on-line intervju som visade sig vara väldigt upplysande och intressant.
Intervju med Sandra Kanck visar på utmaningar, några fortfarande utan lösning och som förhoppningsvis åtminstone kan vara inspirerande för andra problemlösare. Låt oss hoppas att denna artikel, genom att belysa problemområdet med bland annat Australiens växande befolkningsmängd, bidrar till att aktivera än fler i att hitta och genomföra de lösningar som behövs.
Sandra Kanck, Ordförande i Sustainable Population Australia (SPA), Mars 2016.
Sandra Kanck, President i Sustainable Population Australia, SPA. Foto: SPA
Sandra, var växte du upp och vad tog dig dit du är idag?
Sandra Kanck:
Jag växte upp I Broken Hill som är en lantlig stad mitt i den australiska vildmarken och var äldst av sju barn. Jag lärde mig i en tidig ålder att mina skolkamrater, som alla kom från familjer med färre barn, hade mer pengar så de kunde leva bättre än vi. I 20-års ålder blev jag engagerad i nej till kärnkraft rörelsen och sedan dess har jag varit aktiv i olika freds- och miljörörelser innan jag landade i SPA.
Hur var din koppling till naturen som ung? Vilka minnen har du kvar än idag?
Sandra Kanck:
Broken Hill hade 30,000 invånare och omgivningarna runt staden bestod av ett väldigt torrt landskap där vi
Australien har ett hett och torrt klimat. Foto: Hanna Isabelle Sjöberg
ofta fann både känguruer och emuer intill stadsgränsen. Det torra klimatet gjorde att vi tidvis drabbades av häftiga sandstormar och jag fick därför tidigt lära mig hur jag kunde spara och inte slösa med vatten.
Du är ordförande för organisationen Sustainable Population Australia (SPA). Vilken typ av organisation är SPA och vad vill SPA uppnå?
Sandra Kanck:
SPA bildades nästan 30 år sedan. Vi är inte ett politiskt parti men många av våra medlemmar är aktiva i åtminstone sju olika australiska politiska partier till min kännedom.
Vi står registrerade hos den australiska federala regeringen som en miljöorganisation vilket gör att vi kan ta emot donationer och att våra donatorer får skattelättnader för gåvosumman.
SPAs vision (se det engelska orginalet i textrutan) är en att uppnå en relation mellan mänskligheten och naturen som säkerställer att:
-Integritet och hållbarhet i Jordens support system till allt och alla som lever här.
-Fortsatt evolution av naturliga livssystem.
-Hälsa och välbefinnande för varenda person i en hållbar befolkningsmängd.
SPAs mission är att etablera Australien som en global modell för, och bistå andra nationer i deras strävan att upprätta, en hållbart, livsuppehållande ekosystem där bevarande av artrikedom och människors hälsa och välbefinnande står i fokus. Vi vill uppnå detta genom att påverka den offentliga debatten och politiken med särskild tonvikt på befolkningens storlek.
Hur kom det sig att du blev engagerad i SPA?
Sandra Kanck:
Det var Senator John Coulter som anställde mig. Vi arbetade tillsammans i ”The Conservation Council of South Australia” innan han blev invald i Riksdagen. Han gav mig en medlemsansökan till SPA.
Till storleken är Australien lika stor som USA, Europa och Kina (med invånarantal på 320 miljoner, 740 miljoner respektive 1,3 miljarder). Varför oroar sig SPA och andra i Australien sig för att den australiska befolkningen vuxit till 24 miljoner invånare? Australien är väldigt glest befolkat i jämförelse.
Sandra Kanck:
Australien landmassa är relativt stor men den australiska naturens begränsningar är också relativt omfattande i jämförelse med Europa, USA och Kina:
Ett spår efter människans förödande effekt på Australiens naturliga djurliv. Foto: Hanna Isabelle Sjöberg
Endast sex procent av Australiens landmassa är lämplig jordbruksmark och på dessa aktuella ytor sprids dessutom den urbana stadsutvecklingen som en följd av landets växande befolkningsmängd.
Klimatet i Australien är generellt sätt torrt till halvtorrt vilket dessutom kommer att förvärras ytterligare med de fortsatta klimatförändringarna.
Landets genomsnittliga höjd över havet är 330 meter, vilket innebär att det endast finns endast ett fåtal områden där snön faller och sedan smälter.
Klimatnormen i Australien är torka. Foto: Annika Hals Molnar
Öknar dominerar geografin i centrala Australien där torkan är norm och drickvattenkällorna är få.
Geologiskt sett har det inte skett några större förändringar i årtusenden (exempelvis landhöjningar efter inlandsisar) och konsekvensen är mycket infertila jordar med tunna jordlager på högst 7 cm i torra områden.
Australiens infertila marker har dessutom överbetats av arter som människan har introducerat där Katter, kaniner, rävar och sockerrörspaddor har haft en förödande effekt på Australiens naturliga djurliv.
Så Australien har ett väldigt torrt klimat, har det inte alltid varit så?
Jo, torrt klimat är normen för den största delen av Australien men extrema
Lake Menindee år 2016, sjön låg vid de gråbruna området i bild. Foto: Sandra Kanck
torrperioder brukade infalla var tjugonde år och idag har vi extrema torrperioder under sex av tio år.
Australien hade normalt också översvämningar med jämna mellanrum, var femte till var sjunde år, men nu infaller dessa översvämningar endast var fjortonde år.
Australiens största flod, the Murray-Darling Basin, är egentligen ett flodsystem bestående av 23 bäckar eller strömmar, enligt europeisk beskrivning. Även om ”the Basin” och dess bifloder är sprida över en sjundedel av den Australiska kontinenten så är den årliga genomströmningen av vatten mindre än vad som flyter genom Amazonfloden på en dag. 94 procent av det regn som faller i ”the Basin” avdunstar och ändå hämtar 40 procent av den Australiska jordbruksproduktionen sitt vatten från vattendraget.
River Darling under en av de allt längre torrperioderna. Foto: SPA
Australiensarna är väldigt beroende av Murray-Darling flodsystemet och då är det extra oroande att CSIRO (en av Australiens största naturvetenskapliga, forskningsorganisationer) förutser en försämring av läget. CSIRO förutser 70 procent minskade regnmängder vid år 2070 med anledning av de fortsatta klimatförändringarna.
Ett ytterligare vattenproblem
Ett ytterligare exempel på vattenproblem i dagens Australien, är att den minskade vattenmängden och det varmare klimatet ökar mängden algblomning i den 400 kilometer långa floden Murray. Algblomningen gör vattnet giftigt och odrickbart både för människor och djur. Normalt försvinner algblomningen när svalare väder sveper in men numera infaller det svalare vädret mer sällan och algblomningen slår oftare till och då mer omfattande och under längre perioder.
Ytterligare vattenproblem finns i Australiens mest södra delstat, Tasmanien, som länge har stoltserat med att vara självförsörjande med elektricitet skapad av hydro-elektriska anläggningar. De har nu hamnat i en el-kris då dammarna som föder elverken med vatten endast står fyllda till 17 procent av sin kapacitet.
Vad är roten till problemen i Australien, är det endast den växande befolkningsmängden?
Sandra Kanck:
Australien har ett väldigt ömtåligt ekosystem. Foto: Hanna Isabelle Sjöberg
I grunden är Australiens ekosystem väldigt känsligt och kan inte nära en befolkningsmängd på över 23 miljoner människor, enligt Australiska Vetenskaps Akademin (The Australian Academy of Science). Andra beräkningar att maxantalet för en hållbar australiensisk befolkning ligger runt sju miljoner invånare. Oavsett vilken av dessa siffror som är korrekt så har Australiens befolkning precis nått 24 miljoner – och vi har passerat landets gräns för en hållbar befolkning.
Vilken är den huvudsakliga orsaken till Australiens befolkningstillväxt?
Sandra Kanck:
Australiska regeringar har i över ett århundrade aktivt förespråkat en växande befolkningsmängd och då speciellt genom att öka invandringen. Fram tills nyligen var invandringen orsak till 60 % av befolkningstillväxten men sedan två år har födslarna i landet ökat och står nu för 45 % av befolkningstillväxten, till följd av en relativt ny policy vid namn ”Baby Bonus”.
Vad händer om Australien fortsätter växa som prognosticerat, till 33
Om den globala uppvärmningen fortsätter riskerar Australiens floder och deltan att övertas av saltvatten. Foto: Hanna Isabelle Sjöberg
miljoner invånare vid år 2050? Vilka direkta- och indirekta problem för en sådan växande befolkningsmängd med sig?
Sandra Kanck:
Problem som är direkt kopplade till en växande befolkning är:
En ökad efterfrågan på vatten och sjunkande grundvattennivåer som leder till minskade flöden i stora floder och mer omfattande algblomning.
Ett ökat behov av livsmedelsproduktion, ett minskat fiskbestånd.
Ännu större brister i infrastrukturen som t.ex. en brist på billiga bostäder och enorma problem i avfallshanteringen.
Inträngning av saltvatten i flodmynningar och floder.
Mer trafik och urbana trafikstockningar med tillhörande minskning av luftkvaliteten, ökad efterfrågan på bränsle.
En minskning av öppna ytor och livsmiljö för den naturliga och biologiska mångfalden och ett ökat urban utträngning av befintliga jordbruksmarker.
Indirekt får vi än mer bristande underhåll av infrastruktur, social dysfunktion och politisk instabilitet i samband med ekonomiska ojämlikheter och även möjliga rasmotsättningar.
Vad kommer Australien att behöva göra för att hantera följdproblemen av den växande befolkningen?
Sandra Kanck:
Fortsatt tillväxt av befolkningsmängden och urbanisering riskerar att ta de 6 procent av den australiska marken som är odlingsbar i anspråk. Foto: Hanna Isabelle Sjöberg
Näringslivslobbyn har övertygat Australiens två största partier att tillväxt är en bra sak och därför ser de inte de kommande problem, och jobbar inte heller med lösningar.
Vad skulle SPA vilja se hända i dagsläget, 2016?
Sandra Kanck:
Det första steget måste vara att regeringen förstår och bekräftar att den nuvarande befolkningsökningen kommer att bli ett stort problem för Australien i framtiden. Tills det händer är ett samtal om vad som behöver göras näst intill omöjligt.
Enligt visa är SPA en rasistisk organisation, vad är din respons?
Sandra Kanck:
Jag skulle säga att de talar nonsens. SPA har konsekvent krävt en betydande ökning av Australiens humanitära (flykting) immigration, dock behöver övrig invandring minskas. Dagens flyktingar kommer i allmänhet från politiskt instabila områden i Mellanöstern och Afrika. Om vi var rasistiska skulle vi snarare vilja stänga möjligheten till invandring från dessa grupper snarare än som vi gör nu uppmuntra en ökning från dessa.
Om den globala uppvärmningen fortsätter har det förutspåtts att en omfattande rörlighet bland människor och folk över hela världen skulle bli verklighet då många kommer att vara på jakt efter bättre levnadsvillkor med färskvatten etc. Om den globala uppvärmningen fortsätter folk skulle vara på väg till eller från Australien, tror du?
Sandra Kanck:
Önationerna i Mikronesien enligt truepacificdotcom. Här finns cirka 40 miljoner invånare, inkluderar Australien, Nya Zeeland och Papua nya Guinea.
Ledarna för vissa ö-nationer i Mikronesien* har redan antytt att de kommer att vilja flytta till Australien. På klimatförhandlingarna COP-21 i Paris i december 2015 meddelade den australiska regeringen att de har tilldelade en miljard dollar till de Mikronesiska nationerna för att mitigera följderna från klimatförändringarna. Regeringen tror antagligen att dessa aktiviteter kommer att minska önskan att emigrera. Den enda andra val som folket på de Mikronesiska befolkningarna har är att flytta till Nya Zeeland eftersom jag inte förväntar mig att de kommer att vilja flytta till ett annat utvecklingsland som Papua Nya Guinea.
* Not: Ett exempel på en Mikronesisk Nation med problem på grund av den globala uppvärmningen är Tuvalu, vars befolkning minskar drastiskt då invånarna emigrerar för att undvika de ökande klimat effekter sådana stigande havsnivåer, cykloner och höga vågor. De högsta markområdena på öarna ligger 4 meter över havet.
Vill du dela dina tankar kring vad övriga världen borde göra för att hantera: Jordens globala växande befolkningsmängd och den ökade folkvandringen, då levernet i vissa regioner försvåras som en direkt följd av att den globala uppvärmningen och dess klimatförändringar?
Sandra Kanck:
I BBC-dokumentären How Many People Can Live on Planet Earth? säger Sir David
Läs mer om vertikala växthus…en av teknologierna som skulle kunna hjälpa oss att leva mer hållbart.
Attenborough:
-Mänskligheten måste snarast minska sin påverkan på planet Jorden, och vi har tre sätt att tillgå: Vi kan minska vår konsumtion, ändra vår teknik * och vi kan minska befolkningstillväxten. Vi behöver antagligen tillgå alla tre.
Jag tycker det säger allt, frågan är hur man får regeringar acceptera detta och agera därefter.
SPA försöker påverka den australiska regeringen till att omdirigera mer av biståndsbudgeten till familjeplanering och preventivmedel. Vi anser att det inte finns
Hur bör det globala och Australiska biståndet fördelas? Foto: Annika Hals Molnar
någonting viktigare än att direkt ge denna speciella form av bistånd till de miljontals kvinnor i utvecklingsländer som söker den.
Även om SPA håller med de hjälporganisationer som vill prioritera utbildning för kvinnor och flickor, så anser vi metoderna de väljer tar för lång tid. Det kommer att krävas minst en generation för att få till stånd de nödvändiga förändringarna för att stabilisera populationen, medan preventivmedel och familjeplanering nästan omedelbart stödjer kvinnor.
Miljöflyktingar redovisas inte i flyktingkonventionen och det borde FN rätta till. Utan detta erkännande kommer medlemsländerna inte har någon skyldighet att ta emot miljöflyktingar.
*Läs Tellus Think Tanks artiklar om teknologi som kan öka hållbarheten på jorden: Växthus I skyskrapor LINK, Framtidens transportsystem LINK.
Ser du något ljus i tunneln? Vad kan vi hoppas på framåt och vad kan vi
Finns det ljus i tunneln? Foto: Hanna Isabelle Sjöberg
globalt göra för att öka möjligheten av att få till en livsstil i harmoni med naturen?
Sandra Kanck:
SPA’s medlemmar är mycket pessimistiska i sin syn på framtiden. Vi ser en Malthusiansk framtid framför oss då mängden indikatorer om kollaps sammanfaller i tiden – befolkningsökningen, klimatförändringar, peak oil (plus andra resurser) och ekonomisk instabilitet – och en mycket dålig framförhållning från Jordens regeringar.
Går vi en en Malthusisk framtid till mötes? Foto: Hanna Isabelle Sjöberg
Ernest Callenbach som är en amerikansk miljörättskämpe skriver om fyra ekologiska krafter: ” Allt är sammankopplat. Allting rör sig i någon riktning. Det finns inte något som heter en gratis lunch. Naturen får sista ordet.”
Naturen kommer att hävda sig och när den gör det kommer vi inte ha mycket att säga till om och bör inte räkna med att det kommer att bli lätt att anpassa sig.
Tellus Think Tank tackar Sandra Kanck för insikterna i de utmaningar som Australien
Hjälp oss dela hållbara steg eller vägar mot framtiden, kontakta Tellus Think Tank. Foto: Hanna Isabelle Sjöberg
står inför med sin växande befolkningsmängd och hur landet är sammanbundet med utmaningarna i både Mikronesien och resten av Jorden.
Tellus Think Tank har siktet inställt på en hållbar framtid. Vi hoppas att få se fler lösningar som hjälper oss hantera jordens växande befolkningmängd. Har du några idéer eller hållbara exempel som du vill dela, ta gärna kontakt med oss!
Nästa artikel: Vi träffar en svensk djuruppfödare och bonde som under 50 års tid har bedrivit ett ”ekodynamiskt” jordbruk! Klicka här om du vill bli notifierad…
Självkörande bilar – varför bryr sig Tellus Think Tank, rädda-världen-wannabe, om framtidens fordon? Dagens trafik förorenar luften och medför bullrar. Dessutom står trafiken för stora mängder koldioxidutsläpp och begränsar livet i samhället på många sätt.
Tellus Think Tank blickar därför mot framtiden med förhoppning om att utvecklingen av trafik och fordon bidrar till ett mer hållbart samhälle. Vi besöker Göteborg, som är framtiden på spåret och snart har 100 självkörande bilar på vägarna!
Självkörande bilar – varför är de intressanta ur ett hållbarhetsperspektiv?
En självkörande bil kan för vissa uppfattas som främmande och skrämmande medan andra ser något inspirerande och spännande!
Föreställ dig några av dess framtida scenarier om hur framtidens fordon- och transporter, bestående enkom av självkörande fordon, skulle kunna påverka ditt liv:
Scenario 1
Klockan är 08.00 och du gör dig redo för att åka till jobbet. Du ber ditt smarta armband om att ordna transporten till jobbet och berättar att du åker själv och önskar att åka den största delen av vägen med det billiga och bekväma pendeltåget. Det centrala trafiksystemet skickar ett meddelande att en självkörande taxi, för en passagerare, väntar utanför din dörr inom två
I framtiden parkerar inte bilarna här och lämnar plats för lek. Foto: AnnVixen
minuter. Du anländer vid pendeltågsstationen med några minuters marginal innan tåget tar dig till innerstaden och du kommer till jobbet i tid. Resekostnaden dras från ditt konto. När du steg ur taxin vid avstigningszonen vid pendelstationen skickade det centrala trafiksystemet bilen direkt till nästa kund. Det finns inga längre några synliga parkeringsplatser vid tågstationen men du känner ingen oro över det eftersom du och din partner blir upplockade av en självkörande taxi när ni anländer tillsammans med tåget ikväll.
Scenario 2
Dina 12 åriga tvillingar och fyra andra barn i grannskapet har fotbollsträning några mil bort denna afton. De skickar efter en
I framtiden tas trafikskyltarna ner. Foto: AnnVixen
självkörande, elektrisk minibuss som hämtar alla hemma och så att de kan åka till träningen tillsammans.
Scenario 3
Du och din familj, bestående av fem personer, ska besöka dina föräldrar som bor två timmar bort. Den självkörande elektriska taxin kör er snabbare och säkrare, med väldigt lite utsläpp, till er destination. Den ansluter sig till en bilkonvoj på motorvägen för självkörande bilar. Ni upplever att det går väldigt snabbt, kanske för att ni har så roligt när ni alla fyra spelar monopol under resan.
Scenario 4
Gatornas vägskyltar togs ner för flera år sedan. Skyltarna behövs inte eftersom den självkörande trafiken navigerar genom uppkoppling mot det centrala trafiksystemet. Det står inga bilar parkerade på gatorna. Din kommun för diskussioner om vad gatornas överkapacitet kan användas till. Kanske urbana odlingar, ett nytt sportfält eller fler bostadshus?
Kanske kan alla tre idéer kan bli verklighet?
Scenario 5
Jämfört med de självkörande taxibilarna är det ännu billigare att färdas via det självkörande elektriska linjebussnätet. Bussarna är snabba och väldigt säkra. Även om det regnar idag så tycker du att den fem minuter långa promenaden till inomhusbusstationen är ok. Bussarna går ofta och du behöver sällan vänta länge. Du njuter av den tysta färden ner till matbutiken eller till vännen några kilometer bort.
Scenario 6
Du vågar skicka din femåring för att låna en kopp socker till bullbaket till grannen på andra sidan gatan. Gatan är trygg och om ett självkörande fordon skulle passera så har det full koll på att ditt barn är ute och går. Före middagen kommer dina barn att vara ute och cykla på gatorna tillsammans med de övriga barnen i grannskapet.
Scenario 7
Trafiken är tyst och ren. Du står på tå och gluttar över staketet längs ner i trädgården. Som alltid blir du förvånad över att se
Du gluttar över staketet för att titta på den tysta självkörande motorvägstrafiken. Foto: VincentVixen
100-tals fordon passera varje minut. De hörs knappt och oftast glömmer du att de ens finns där. Du sover ofta med fönstren öppna för att få in ren luft och vaknar endast till ljudet av fåglarnas sång.
Vi på Tellus Think Tank hoppas att dessa scenarier ger en insikt i hur viktiga elektriska och självkörande bilar och utvecklingen av framtidens transportsystem kommer att vara. Scenarierna visar varför vi är intresserade av framtidens trafik, eftersom den kan ändra hur vi lever våra liv.
Vad görs då för att förflytta samhället mot framtidens fordon och transportsystem?
Är fordons industrin på spåret mot framtidens trafik?
Ökning i försäljning av självstyrande bilar kan på sikt komma att minska bilindustrins omfattning. Bland annat är det därför som biltillverkarna är måna om att vara först i ledet när det gäller att utveckla självkörande fordon. De som saluförs först kan bli de som säljs mest och som möjligen tar en stor kaka av den framtida bilmarknaden.
Många har hört och läst om Google som testar självkörande bilar i Mountain View i Kalifornien, en ort med härligt milt väder. I mina egna undersökningar på nätet förstår jag att Google även utför tester i ytterligare två amerikanska orter. Den andra orten är det mycket varmare Austin i Texas. Den tredje orten är Kirkland som är en förort till det regniga och snöiga Seattle i delstaten Washington.
London och Google cars
Du har kanske även läst att Storbritannien bett Google om att få testa de självkörande Google bilarna på London’s gator?
Exakt hur Google planerar att kommersialisera sina självstyrande bilar är inte klart idag men nyligen rekryterades John Krafcik, tidigare VD på Hyundai och True Car och som kallats en “bilkille”, som VD till Google Cars.
Marcus Rothoff är programdirektör och ansvarig för implementation av Volvos självkörande bilar. Foto: Volvo Cars
Jag vänder mig till Volvo Cars eftersom de planerar riktiga kundtester av sina kommande självstyrande bilar, på riktiga vägar. Hundra kunder ska köra hundra bilar runt vägarna i Göteborg under 3 år. Syftet är att samla statistik och bevis på att självstyrande bilar fungerar även i verklig trafik.
Roligt jobb
Om man tar de sju scenarierna i beaktande så har möjligen Marcus Rothoff en av de roligaste jobben i världen. Han är Direktör för Volvos program för självstyrande bilar och ansvarig för införandet av de självstyrande bilarna. Dessutom är han projektledare för DriveMe projektet. Marcus Rothoff ler och nickar ödmjukt när han säger att det är väldigt inspirerande att få arbeta inom detta område som kan ändra det framtida sättet vi lever på.
Enligt Marcus Rothoff så ligger många biltillverkare i startgroparna med utvecklingen av självstyrande bilar och han nämner några: Audi, Volkswagen, Hyundai, Mercedes, BMW, Tesla, Nissan, Toyota, Renault, Ford, GM.
Självstryande Apple bilar
Nätrykten antyder att Apple också har börjat titta på området, eftersom de anställer 1000 ingenjörer inom självstyrande bilar, men ingen vet ännu exakt vad de planerar.
De sju scenarierna ovan, där alla fordon i trafiken är fullt självstyrande, ligger fortfarande långt fram i tiden. Hur långt kommer marknadens första generationen av självkörande bilar att nå?
DriveMe, där självstyrande bilar ska testas på gatorna kring Göteborg, är ett samarbetsprojekt mellan Volvo Cars, Autoliv, Göteborgs stad, Vägverket and Chalmers.
Lars-Bertil Ekman, VD för Göteborgs Stad. Foto: Göteborgs stad
DriveMe testet är unikt säger Lars-Bertil Ekman, VD för Göteborgs stad, eftersom samarbete sker över gränserna för det som han kallar akademia, industri och samhälle.
Marcus Rothoff är även projektledare för DriveMe-projektet och planerna under 2017 att utrusta 100 kunder i Göteborgsregionen med 100 självstyrande bilar.
-Göteborgs stad deltar i DriveMe projektet eftersom vi önskar kunna minska mängden bilar som har tagit över stadskärnan, säger Lars-Bertil Ekman.
Vi vill finna bättre parkeringslösningar för staden och få bort bilar från allmänna platser som gator och torg så att det finns mer plats för cyklister och gångtrafikanter vilket i sin tur livar upp staden!
Lars-Bertil säger att det fortfarande ska finnas plats för bilar i stadskärnan men att anpassningar av parkeringsutrymme skulle kunna ske efter de självstyrande bilarnas förutsättningar. Självstyrande bilar kan ju parkera själva och därför packas tätare i ett parkeringshus eftersom föraren inte behöver stiga ur bilen just där, takhöjden kan vara lägre och behöver inte vara anpassade efter den mänskliga ståhöjden, belysningen kan minskas eller tas bort och parkeringshuset behöver inte finnas ovan mark eller ens mitt i stadskärnan eftersom de sällan eller aldrig kommer att gästas av någon person.
Lars-Bertils parkeringsvision för staden ligger dock fortfarande långt bort, speciellt eftersom DriveMe projektet initialt inte kommer
Göteborgs kajer är fyllda med parkerade bilar. Foto: AnnVixen
att låta bilarna åka självstyrda i centrum utan snarare på motorvägarna runt staden.
Volvo Cars frågades sina kunder vilken del av körupplevelsen som de gillade minst och skulle önska slippa. Det nästan enhälliga svaret var pendlingstrafiken, ofta i köer, till och från jobbet. DriveMe projektet fokuserar därför sina första försök med självkörande bilar på motorvägar så att förarna kan syssla med annat när de är på väg till eller från jobbet.
Marcus Rothoff och jag fördjupar oss i vad som händer när en person ska lämna ifrån sig kontrollen över bilen till … bilen. Marcus Rothoff säger att det måste vara väldigt tydligt vem som är i kontroll och att det inte får förekomma någon osäkerhet över vem som kör, antingen är det bilen eller så är det människan. Den största risken verkar ligger i momentet då kontrollen över bilen ska lämnas fram och tillbaka mellan människan och bilen.
Volvoförare ogillar att köra i rusningstrafik. Foto: AnnVixen
Marcus Rothoff beskriver ett morgon scenario
“Du hoppar in i din Volvo och informerar navigatorutrustning om önskad destination och så manövrerar du själv bilen upp på motorvägen – där ber du bilen att ta över kontrollen. Bilen utvärderar om förutsättningarna är tillräckligt bra för att ta över kontrollen, bland annat kontrolleras vädret, om några trafikincidenter har rapporterats och om vägen som ni åker på är utrustad med en skyddande barriär mot den mötande trafiken. Sedan tar bilen över kontrollen över färden och informerar dig om att den vill ge tillbaka kontrollen till dig om 8 minuter, vilket kommer att ge dig två minuters marginal innan du behöver köra av motorvägen vid avfarten närmast din arbetsplats. Under de åtta minuterna hinner du jobba lite på datorn och skicka några email och är redo att ta tillbaka kontrollen när bilen säger till.”
Jag frågar Marcus Rothoff vad som händer om föraren inte tar över när bilen ber om det och lär mig att bilen då går in i “säkert läge”. Det innebär att bilen kör er av motorvägen och till den närmsta säkra parkeringsplatsen den kan hitta så att du kan ta tillbaka kontrollen när det passar dig. Detta ger dig tid att skicka dina email eller
Instrumentpanelen i en självkörande Volvo. Foto: Volvo Cars
avsluta ditt telefonsamtal.
Volvos första självstyrande bil
Volvos första självstyrande bil blir en Ladd-Hybrid med 40 kilometers batteriräckvidd, i övrigt drivs bilen på bensin. Marcus Rothoff berättar att de flesta har sin arbetsplats inom 4 mil från hemmet. Det kommer att bli möjligt att välja när man vill att bilen går på batteri eller drivs på bensin. Alla Volvo bilar är, sedan några år tillbaka, utrustade med en bensinsnålare fyra cylinders motor, jämfört med en åtta cylinders motor. Bilfabrikanten har vunnit en mängd priser med dessa så som “Årets SUV” i USA, 2015.
Göteborgsförsöket, där Volvo lånar ut 100 självstyrande bilar till 100 riktiga kunder på riktiga vägar, påbörjas under 2017. Marcus Rothoff säger att det är viktigt att de 100 testförarna använder bilarna på olika sätt men ändå att de kör mycket så att DriveMe projektet kan samla så mycket data som möjligt
Läs ett dokument när bilen kör dig mot jobbet. Foto: Volvo Cars
under perioden. Google Cars kommunicerar att de redan har 1 million “miles” av testdata – dock inte med riktiga kunder.
Fram till att DriveMe bilarna kör ut på vägarna med riktiga kunder fokuserar Volvo på att utveckla den säkraste självstyrande bilen som möjligt. Själva DriveMe testerna anses vara en period då projektet samlar bevis för att bilen verkligen är så säker som man har anledning att tro.
-Vi hoppas att kunna ha de första självstyrande bilarna i handeln från 2020, säger Marcus Rothoff! Det kan tilläggas att år 2020 också är det år som Volvo har satt en nollvision för dödliga olyckor i en Volvobil. Låt oss hoppas att Volvo lyckas med det!
Tvärvetenskapligt trafiksystem
När man talar om den framtida utvecklingen inom en mängd olika områden så blir det
Göteborg stödjer tvärvetenskapliga projekt för att utveckla framtidens trafik. Foto: AnnVixen
När självkörande bilar introduceras i trafiken kommer de inte bara vara självstyrda utan även vara uppkopplade mot ett centralt trafiksystem.
Utvecklingen av självstyrande bilar och centrala trafiksystem som ska guida trafiken kommer att ha en kunskapsmässig bas i en mängd ämnen. Några av dessa är teknisk utveckling, digital utveckling, mänsklig psykologi, interaktion mellan dator och människa, artificiell intelligens, samhällsutveckling, trafikstatistik, incident- och olycksstatistik, säkerhet och juridiska system.
Göteborgs stad, Volvo Cars och Bussar, Autoliv, Chalmers och Vägverket är några organisationer som samarbetar för att utveckla framtidens trafik. Bilden visar Bus Rapid Transfer tester i centrala Göteborg. Foto: AnnVixen
Introduktionen av självstyrande bilar och framtidens centrala trafiksystem lovar att bli ett komplext verksamhetsområde. Komplexiteten är ett gott argument för att dessa system inte ska utvecklas bara av biltillverkare, eller bara av män för den delen (som ofta är fallet idag).
Utmaningar vid införande av självstyrande
Det mest utmanande vid införandet av självstyrande fordon blir sannolikt att samhället behöver koordinera två trafiksystem parallellt. Det ena läget är det fullt manuella systemet som vi har idag och det andra är systemet med fullt självstyrande och uppkopplade bilar.
I den nuvarande trafiken manövrerar människor själva sina bilar med hjälp av trafikskyltar etc. Parallellt introduceras inom kort de självstyrande bilarna i trafiken – som egentligen inte behöver stöd från trafikskyltar utan skulle ha kunnat klara sig utmärkt på information från de centrala trafiksystemen.
Under en period måste de kunna hantera information både från det centrala trafiksystemet och från trafikskyltar. Dubbla system innebär dubbla kostnader under en period. Trafiksystemen lär bli dyrare innan de blir billigare. Förhoppningen är att övergången till ett fullt självstyrande system kan gå snabbt så att “det gamla systemet” med manuellt körda bilar kan utgå.
DriveMe-projektet
DriveMe projektet är, som Lars-Bertil Ekman berättar, unikt eftersom många parter samarbetar i utvecklingen av framtidens trafiksystem för Volvos självstyrande bilar. Vägverket, en av DriveMe projektets parter, är involverad i ytterligare projekt så som en svensk nationell utredning och ett internationellt samarbete med andra länders myndigheter. Syfte är att lägga grunderna för framtida internationella trafik-riktlinjer för självstyrande bilar.
Även Chalmers tekniska högskola är involverad i DriveMe projektet genom att bedriva ett tjugotal underprojekt. Projekten har tydliga leveranser, anpassade i storlek efter universitetets doktorandprogram.
Vi har tidigare sett att samarbete mellan samhälle, industri och akademiska institutioner kan vara en viktig framgångsfaktor för utvecklingen av en industri eller region- läs Tellus Think Tanks fyra artiklar om Newcastle upon Tyne– vilket får mig att vara övertygad om att Volvo DriveMe projektet lägger några väldigt viktiga byggstenar i grunden till framtidens trafiksystem!
Nästa artikel:Tellus Think Tank pratar ekologisk mat med en passionerad grisuppfödare som tänker nytt, intressant för dig som är intresserad av vad du äter! Klicka här för att bli notifierad när Tellus Think Tank publicerar nästa artikel där vi undersöker inspirerande hållbara händelser runt jorden.
Stockholms gröna bilflotta! Stockholms stad är Sveriges största kommun och planeras växa med ett halvt Malmö under de närmsta 8 åren. Trots det vill stadsförvaltningen minskar Stockholms gröna bilflotta! Läs mer om planerna…
Text: Domi, Tellus Think Tank. Foto: AnnVixen
Stockholms stad och dess population
Stockholms stad har en population på 900 000 medborgare fördelade på 14 stadsdelsnämnder. Staden anställer 40 000 personer för att hålla servicenivån för både privatpersoner och företag inom kommungränsen. Stockholms Stad, inkluderande stadens 14 stadsdelsförvaltningar och bolag som Stockholmsvatten och Familjebostäder, äger tillsammans 800 bilar!
Trafiksituationen med den befintliga befolkningsmängden är redan ansträngd och
Laddhybrid a la Stockholms stad. Foto: AnnVixen
invånarna trängs på tunnelbanor, pendeltåg och i bilköer.
Enligt prognoser ska Stockholm, under åtta år fram till 2024, växa med ytterligare 140 000 invånare. De nyinflyttade kommer också att ha behov av transporter, vilket kommer att anstränga stadens trafiksituation än mer.
De flesta partierna i Stockholm är medvetna om problemet och samarbetar för att åstadkomma en förbättring. Den sittande majoriteten i Stadshuset, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, arbetar med ambitiösa planer för en mer hållbar stad – se förra veckans artikel i Tellus Think Tank.
Johan Seuffert – Fleet Manager för Stockholms gröna bilflotta
Johan Seuffert är Fleet Manager för kommun-koncernen Stockholms stad. I denna roll ansvarar han för Stockholms stads fordonsstrategi och berättar att Stockholms stad är positiv till den växande populationen som dock medför mycket nybyggnationer i en redan trång stad.
-Stockholm ska växa med ett halvt Malmö på bara några år, säger Johan Seuffert och visualiserar på så sätt hur viktigt det blir att få gaturummet att räcka till.
-Biltrafiken är en demokratifråga, förklarar han, då en bil kräver minst sex kvadratmeter gatuutrymme att jämföra med en kollektivbuss med fyrtio passagerare som endast upptar fyrtio kvadrat. En buss står dessutom sällan parkerad på gatan som en personbil gör.
Johan Seuffert, Fleet Manager Stockholms stad. Foto: AnnVixen
Johan Seuffert menar att det inte är rättvist hur bilarna har fått bre ut sig på bekostnad över kollektivtrafik resenärerna, cyklisterna och gångarna. Han resonerar i samma banor som Daniel Helldén, Trafikborgarråd i Stockholm, gör. Läs mer.
Staden vill av flera anledningar prioritera gång, cykel och kollektivtrafik framför biltrafik:
Bilar som står eller körs kräver relativt stort gatuutrymme som skulle kunna användas till t.ex. cykelbanor, gångvägar, kollektivkörfält, cykelparkeringar eller fler bostäder.
Kostnaden för att tillhandahålla parkeringsplatser gör både gator och nybyggda bostäder dyrare.
Miljöskälen väger tungt då bilar fortfarande ger upphov till buller, utsläpp av gifter och växthusgaser samt däckpartiklar.
Vilka mål har Stockholms stad satt för sin fordonsflotta, med syfte att öka hållbarheten i staden?
Stockholm har flera ambitiösa mål!
Mål 100% miljöbilar i Stockholms gröna bilflotta
Detta är ett mål som Stockholms stad har haft länge och idag lever de i stort sett upp till
Ställ elbilen på induktionsladdaren och du har en körklar bil inom 3 timmar! Foto: AnnVixen
målet. 98 % av Stockholms stads bilar sorteras som miljöbil enligt den rådande “Miljöbilsdefinitionen”.
Det finns några typer av bilar där Stockholms stad har behövt göra undantag från Miljöbilsdefinitionen, berättar Johan. Han tar upp utryckningsfordon av olika slag samt is-plogen till Stockholms sjöar som är ett riktigt specialfordon med utrymningsväg i taket.
Johan Seuffert berättar att Stockholms stad annars siktar på att följa miljöbilsdefinitionen så långt som möjligt och onekligen har det gjorts väl!
Tellus Think Tank har i tidigare artiklar skrivit om forskning som lett till att dieselutsläpp klassas som cancerogena. Läs mer i artikel om Urban Foresight. Den svenska Miljöbilsdefinitionen har inte setts över på ett tag och tillåter fortfarande Dieselfordon men som tur är har Stockholms stad en en hel del annat i sin bilflotta!
I Stockholms stads miljöklassade fordonspark är idag fördelad som följer:
Bensin 2.5%
Diesel 5.8%
Laddhybrider 7.3%
Elhybrider 9.8%
Rena Elbilar 11.2%
Etanol 16.9%
Gas 44.2%
Johan Seuffert visar hur induktionsladdningutrustniningen dirigerar föraren som i en biltvätt – “kör fram” eller “backa”. Foto: AnnVixen
Lätt att hitta personbilar på ren eldrift
Johan, som var involverad i elbilsupphandlingen av 700 bilar i 2011, berättar att personbilar med ren eldrift upp till en viss storlek är lätta att hitta.
-Det finns ett mycket bra utbud av elbilar upp till mellanstorlek, typ Golf.
Det Stockholms stad saknar är möjligheten att köpa större skåpbilar med lite längre räckvidd på el. Idag kör staden därför istället gasdrivna större skåpbilar.
En annan anledning till det att andelen elbilar inom Stockholms stad fortfarande är relativt låg är för att det befintliga bilbeståndet inte byts ut förrän bilarna bedöms vara uttjänta, vilket låter klokt ur både ett ekonomiskt och hållbart perspektiv!
Drivmedelsmål
Stockholms stad har också satt drivmedelsmål där förnybara bränslen som gas eller etanol, ska prioriteras när möjligt. Samtliga fordon i flottan följs upp två gånger om året!
Mål att öka andelen elbilar
Stockholms stad har också som mål att öka andelen elbilar.
Mindre elbil – kör 210 km på tre timmars lång-laddning. Foto: AnnVixen
2016 är målet 14 % elbilar och denna andel ska öka med 2 % om året. Även om de inte räknas in i miljöbilsantalet ovan så är många av allmännyttans servicefordon, sedan 15 år tillbaka, eldrivna så kallade golfklubbs bilar som används inom fastighets- och parkskötsel.
Mål att Stockholm fossilfritt till 2030
Stockholms stad har dessutom ett övergripande mål, som hänger ihop med det svenska riksmålet, att vara helt fossilfritt till 2030. För att klara detta berättar Johan Seuffert att samtliga inköp av bilar av vissa typer behöver vara eldrivna redan från 2020 – eftersom livslängden kan vara uppemot 10 år och nämner stora lastbilar som ett exempel.
Utöver att köpa in miljöbilar – vad gör Stockholm mer?
Blå Kangoo service bil, en laddning ger räckvidd på 170 km. Foto: AnnVixen
Staden minskar bilflottan. Johan Seuffert berättar att staden initialt försöker undvika att köpa in bilar istället prioriteras gång, cykel, kollektivtrafik och bilpool. Sedan 2007 har bilflottan minskats med 400 fordon!
Staden ökar användande av kollektivtrafik, gång och cykel. Stadsförvaltningen uppmuntrar till tjänsteresor via kollektivtrafik och stadens cyklar när möjligt.
Staden ansluter till bilpooler. Johan Seuffert berättar att stadens förvaltningar i Tekniska nämndhuset på Flemminggatan har gått samman och tecknat avtal med bilpoolen Sunfleet. Bilpoolen äger bilarna och tjänstemännen kan via en APP se var bilen finns tillgänglig för upphämtning.
-Det fina är att det är stadens anställda som använder bilarna mest dagtid och medborgarna som använder bilarna flitigast på kvällstid, säger Johan som tycker det är ett exempel på ett riktigt effektivt utnyttjande av en bil då den mer sällan står still och parkerad. Det finns många dimensioner kring verksamheten för Stockholms gröna bilflotta!
Vilka ytterligare förbättringar kan vi se framåt?
Stockholms stad kommer att fortsätta minska antalet ägda bilar och fortsätta uppmuntra de anställda till alternativa färdsätt. Bilpoolerna är här för att stanna tror Johan Seuffert. Han ser också att nya typer av elfordon skulle kunna bli aktuella och nämner elcyklar och mindre elbilsdrivna fordon t.ex. Renault Tweezy eller Toyota iRoad. Dessa två fordon är dock fortfarande relativt nya och oprövade inom Stockholms stad.
Vi avslutar intervjun med att fråga Johan om han tycker att det finns några ursäkter kvar för privatpersoner att inte köpa elbil?
Frågan är egentligen om man ens ska köpa bil, ler Johan! Det vore bättre att använda sig av alternativen som kollektivtrafik, bilpooler, gång och cykel! Behöver man komma ut till landet vid några tillfällen under året så kan man ju kunna hyra bil! Vi tackar Johan Seuffert för samtalet om Stockholms gröna bilflotta!
Det som låter radikalt idag kanske är människas vardag om några år, tänker jag! Och jag tänker vidare att min stad, Stockholm, går åt rätt håll i hållbarhetsfrågorna!
Nästa vecka: 20 personer berättar vad de själva gör för att rädda världen! Vill du bli notifierad när artikeln är tillgänglig, klicka här!
medlemmar är aktiva i åtminstone sju olika australiska politiska partier till min kännedom.
