Vertikala odlingar har funnits i mänsklighetens medvetande sedan de hängande trädgårdarna i Babylon. Idéerna kring moderna vertikala odlingar har tagit fart i samband med urbaniseringen och minskad tillgång till mark i städerna.
Dickson Despommier, på University of Columbia i USA, var den forskare som tog stafettpinnen på området i modern tid. Det ser dock ut som det blir Svensk-Indianska Plantagon som bygger det första smarta vertikala växthuset i modern tid!
Vertikala odlingar. Detta är den andra artikeln om Plantagon och den vertikala växthuset i en skyskrapa som Plantagon utvecklar. Den första artikeln hittar du här!
Plantagons första vertikala odlingar i växthus har planerad byggstart i Linköping mot slutet av sommaren 2016.
Det är inte av en tillfällighet som Plantagon har valt Linköping som byggplats för sitt pilotväxthus för vertikala odlingar.
LÄS OM TELLUS THINK TANK…
Det var på universitetet i Linköping som den första svenska forskningen kring vertikala växthus bedrevs och relationerna mellan Plantagon, Linköpings kommun och Linköpings universitet är goda!
Filmen gör en flygtur runt modellen som står till grund för det första vertikala växthuset som planeras i Linköping. Byggstarten är satt till efter sommaren 2016. Framtiden håller möjligen vertikala odlingar. Film: AnnVixen
Linköpings kommun har 150 000 invånare och det vertikala växthuset kommer att kunna tillhandahålla en stor andel av de bladgrönsaker som Linköpings invånare efterfrågar!
Det vertikala växthuset, med namnet “World Food Building”, är i designen till bredden fylld med smarta sammankopplade lösningar. Sannolikt bli det den första smarta vertikala växthus som någonsin byggts. Seperhr Mousavi, hållbarhets strateg på Plantagon, berättar att medias bevakning förväntas bli än mer intensiv då det vertikala växthuset står klart för användning och dessutom kommer Plantagon vara beredd på att motta en mängd olika delegationer och besökare från jordens alla hörn.
De ursprungliga byggplanerna för växthuset har försenats något då odling-i-skyskrapa bar med sig nya koncept för kommunen att ta i beaktande. Linköpings kommun har anpassat både regelverk och process för bygglov och utformande av bygglovstillstånd. Alla bygglov och övriga tillstånd är nu på plats och kommunen stödjer Plantagons vertikala växthusprojekt genom att lägga både väg, vatten och elkopplingar till rätta så att byggstarten kan ske i slutet av sommaren 2016.
Växthusets investeringar, kostnader, vinst och affärsmodell.
Det initiala växthuset i Linköping har en budget på 300 miljoner kronor och projektet beräknas gå med vinst efter 5 år. Kostnaden tar inte höjd för samtliga år av forsknings- och utvecklingsarbete och nästa växthus som byggs har sannolikt samma ungefärliga pris.
Plantagon arbetar fortfarande med att utveckla affärsmodellen kring växthuset. Många frågor behöver besvaras. Kommer till exempel Plantagon att bedriva odlingar själva eller kommer företaget att hyra ut 4000m2 odlings- och 4000m2 kontorsytor? Blir Plantagon kvar som ägare för fastigheten? Hur ska intäkterna för överskottsenergi som leds tillbaka till det kommunala energibolaget hanteras? Vem äger intäkten etc. Det finns alltså en mängd olika aspekter kring affärsmodellen som fortfarande behöver tas i beaktande.
Vertikala odlingar – mer om Plantagon
Makarna Hans och Karin Hessle grundande Plantagon 2008, i samarbete med Plantagons nuvarande
styrelseordförande Oren R. Lyons. Oren R. Lyons är även “the faith keeper” för Onondaga Nation, en amerikansk indianstam med säte utanför New York.
Plantagon sorterar själv in sig under CSR-hatten (Corporate taking Social Responsibility) och kallar sin företagsorganisation för en “Companization”. Companization-modellen har utvecklats av VD Hans Hessle.
“Companization”-organisationen är intressant då drivkraften normalt i ett företag är att skapa tillväxt och aktieägaravkastning. En modell som Plantagon anser kan medföra att medarbetare fattar ohållbara beslut.
Plantagon har istället valt att införa en hybridorganisation. Hybridorganisationen ska säkerställa att företaget arbetar målinriktat med sin hållbara vision. Den icke-vinst drivande delen av organisationen agerar som en kontrollfunktion för den vinstdrivande delen.
Vem som helst kan bli betalande medlem i den icke-vinstdrivande delen av Plantagon. Det är den icke-vinstdrivande delen av organisationen som bland annat tillsätter delar av styrelsen i den vinstdrivande delen. Vi på Tellus Think Tank har svårt att förstå om denna hybridform av en organisation fungerar i verkligheten, men vi finner de bakomliggande tankarna väldigt intressanta!
Mer om Plantagons organisation
I övrigt har Plantagon en modern, nätverksbaserad organisation där kärntruppen är anställda och fokuserar på
visioner, strategier, teknik- och innovationsutveckling, forskning och marknadsföring. Organisationen har
ett nätverk av stödjande personer som tex Mats Hellström, tidigare jordbruks- och handelsminister. Mats Hellström sitter även i Plantagons så kallade “Advisory Board”. I nätverket hittas även alliance partners så som Sweco som är Europas största konsultfirma för ingenjörskap.
Båda Plantagons organisationer, vinstdrivande och icke-vinstdrivande, arbetar enligt FN’s ramverk “Earth Charter” och då med verktyget “the Global Compact”.
Vi tackar Sepehr Mousavi för ett inspirerande möte! Vi väntar med spänning på att vertikala odlingar och växthus snart dyker upp som svampar ur jorden och i en stad nära oss!
Läste du den första artikeln om Plantagon? Du hittar artikeln här!
Nästa vecka: Tellus Think Tank delar insikter från ett möte med ett alternativt sätt att leva och då i väldigt små hem – något för dig? Klicka här för att få ett meddelande om när nästa artikel är tillgänglig!
LÄS OM TELLUS THINK TANK…
